Spilta

Född

1943

Ras

Nordsvensk Brukshäst

Kön

Sto

Färg

fux

Premierad

ELIT

Övrigt

1.36,2
49 590 kr

1954: Vann Sven O Perssons Minneslöp på 1.38,9.

"Fuxiga Spilta var ett dominerande inslag första hälften av 50-talet. Hon segrade fram till 1955 26 gånger och störst var naturligtvis triumfen i Stora Priset 1954 före Orvar Odd. Hon blev också lurad på konfekten i ett uppmärksammat lopp 8 maj 1955. Zana på innerspår höll undan för Spilta som galopperade på upploppet när hon var på väg förbi. En uppmärksam pressfotograf hade dock bildbevis i måndagstidningen: Zanas kusk John Öst slog medvetet eller omedvetet piskan över Spiltas nos. Det blev 50 kronors böter i efterskott för Öst for ojust spöföring och bilden utsågs till "Årets bild" i en omröstning."

Ur Travare och hästfolk i Jämtland, av Per-Olof Forslund

Spiltas fuxiga era

Olle Forsberg och Pelle Pettersson var goda vänner och nästan grannar i Fåker. Olle hade en mycket bra häst på 30-talet som hette Pyla. Hon hade lämnat föl 1933 och när hon återupptog en karriär som bar till segrar på Solvalla och många andra banor, hade Olle inte tid att ta hand om avkomman Pylana (efter Valde). Pelle Pettersson handlade och gjorde en god affär. Pylana hade moderns goda anlag och segrade en hel del i slutet av 30-talet. Det blev nästan 30 vinster med ett rekord på 41,0 och 14.500 i prispengar. Pylana vann på Solvalla och var i huvudstadsbanan sista stora 4-åringslopp tvåa efter granngårdshästen Heijvor.

Pylana betäcktes med Elsass och det gav Pylana II. Hon hade fölsjuka och kunde inte stå på egna ben som liten. Hon blev stel och ömtålig i benen och dög inte för tävlingsbanan i unga år. I stallet sattes hon i avel och lämnade Albertina (efter Eivin) och Spilta (efter Ceres). Avelsarbetet gjorde dock susen för Pylana II, som debuterade som 7-åring och vann sex, sju lopp innan hon såldes till Göteborg. Där stoppade hon inte för träningen, utan återvände till Jämtland och Gustaf Persson och lämnade till honom Pyramid, vinnare av Östersunds Stora 4-åringspris 1952 och sedan en snabbloppare av klass.

Pyla-hästarna var bruna. Men när Spilta kom till världen 1943, så var det ett präktigt fuxsto. Spilta själv och hennes avkommor skulle utgöra ett klassiskt och mycket fuxigt inslag i Östersund i över 30 år. Som unghäst prövades hon i Umeå, men togs för hårt och travade inte alls märkvärdigt. Hon betäcktes och kom sedan tillbaka på tävlingsarenan som 7-åring. Sedan tävlade hon ständigt till och med sitt 15:e år 1958. Hon noterade sitt rekord 1.36,2 under den sista säsongen. Hon var alltid med i segerstriderna och höstade in en fem, sex potter varje år. Totalt blev det nästan 50 vinster och 49.590 kr i pengar. Hon hade en del otur och mötte under sin karriär ständiga rivaler som Dackemän, Roger, Soloman, Greitind, Reval och halvbrodern Pyramid. Och framförallt stötte hon på Peggy B. En säsong var Spilta tvåa inte mindre än nio gånger bakom Peggy B.

Peggy B. blev sedan utdömd, men det hjälpte ju inte Spiltas segerstatistik. 1954 vann Spilta och Anders Wikander Östersunds Stora Pris före Orvar Odd, Stjärnfuxen och Dackemön. Det var det året Dackemön var nästan oslagbar och satte ett svenskt rekord med 34,5, som skulle hålla till Runsys dagar. Spilta vann också en gång det svensk-norska rekordloppet.

När Spilta gick till avel var hon redan gammal vorden. Den första avkomman blev Spiltatösen (e.Junius). Hon var tvåa i Uppfödningsloppet efter Torvallatösen och tvåa i Stora 4-åringspriset efter Vendin, som dock var placerad utom toton. Spiltatösen var en utomordentlig tävlingshäst, men nervös. Hon hoppade bort många segrar, men vann ändå 17 lopp, travade 1.34,0 och plockade in 82.250 kr. Spiltaflickan (e. Frejre) var Spiltas nästa avkomma. Hon gick ut som 3-åring och vann segrar, varav Uppfödningsloppet och Danneros 3-åringslopp. Pelle Petterssons son Per-Olof, som nu tagit över verksamheten, hade dock inte tid att träna henne och betäckte henne därför efter en lysande debutsäsong. Sparre (e. Orrison) kom därefter. Han var till skillnad från sina släktingar svart. Han vann 12 segrar som 4-åring och blev premierad, sedan han gått 1.39,3. Sparre tävlade aldrig för Petterssons i Fåker och var också slut som banhäst efter den hårda 4-årssåsongen. Spiltas sista avkomma blev hennes främsta. Spiltagutt (e.Bausgutt) kom till världen 1966. Han vann Uppfödningsloppet för lärlingen Bertil Linderoth, som hade glädjen att slå av chefen Sune Svensson med Kall och Einar Magnussons Maliana. Efter en lugn 4-årssåsong blommade Spiltagutt ut som 5-åring och noterade på midsommardagen den snabbaste 5-åringstid som uppnåtts i landet. Han tog sedan för vana att vinna på midsommardagen. Det gjorde han fyra år i rad. Han blev premierad och varvade betäckningar med tävlande. Det betydde, att han sällan var på topp förrän under högsommaren och hösten. Han vann ett flertal landsdelskamper. V 65, Rogers lopp på Solvalla och lyckades under sin karriär samla på sig 57 segrar, 223.250 kr och ett prydligt rekord på 1.28,2.

Spiltagutts avelsinsatser var också mycket lovande, innan han avled 1981 bara 15 år gammal. Med Spiltagutt dog inte bara en löftesrik avelskarriär. Med honom försvann också den särpraglade fuxighet, som gått i släkten sedan Spiltas dagar. Men Spiltas blod fortsatte att leva. Spiltatösen, den fina tävlingsmärren, gav inte ifrån sig något speciellt. Men det gjorde Spiltaflickan, som bara dansade en sommar. Spiltaflickan lämnade Spilta Best (e.Steggbest). Hon debuterade som 4-åring, vann sju, åtta segrar och gick sedan in i hästproduktionen. Spilta Bests första avkomma var Spiltablanken (e.Solblanken). Han vann Uppfödningsloppet- det lopp som Petterssons i Måläng varit så framgångsrik i. Efter några år kom han tillbaka och noterade 1.34,0 innan han blev gårdshast någonstans i Jämtland. 1976 kom Spiltagubben till världen. Han är efter Myllargutten och gick efter en knagglig början mot en förnämlig 4-årssasong. Stora 4-åringspriset skulle stå mellan Spiltagubben och Beststjärn. Men Spiltagubben hoppade över mål i kvalet och fick inte vara med i finalen. I stället vann han Bergsåkers storlopp för klassen och noterade med 32,8 den bästa 4-årstiden i landet. Som 5-åring blev han premierad på våren och betjänade 30 ston. Ändå blev säsongen smått fantastisk. Han tog steget rätt upp i högsta klassen, segrade 11 gånger, tangerade Spiltagutts bästa tid med 28,2 och segrade bl.a. i V 65-lopp. Kanske gick det för fort för Spiltagubben. 6-årssäsongen har inte motsvarat förväntningarna. Han har tävlat tämligen mediokert. Kanske har det berott på en sträckning han ådrog sig i våras.

Besked om Spiltas fortsatta verkningskraft kommer 1983. Spilta-linjen tillhör den främsta i Jämtland detta sekel. Hon konkurrerar med Toralita, Lillemor, Miranda, Pållvi och Kora från början av seklet.

 

Ur Travare och hästfolk i Jämtland, av Per-Olof Forslund