Grans Terna (NO)

Född

1946

Avliden

Ras

Kallblodig Travare

Kön

Sto

Uppfödare

Jens K. Alm, Jaren, Norge

Färg

svartbrun, strimbläs

Höjd

158-177-19,5-6,9 cm

Premierad

Kårad (1951)

Övrigt

119,540 NOK
1.30,3k

1946: Såld som föl till Tron Klästad, Gran.

VIDUNDERSTOET GRANS-TERNA!
(ur Travets Årsrevy 1953)

Grans-Terna kom till världen på Hadeland 1946. Stoet hade ypperliga släktingar, och det var rimligt att det blev ställt stora förväntningar på det. Hon är efter Stegg som redan på den tiden var högt värderad som avelshingst, och som i dag intar en totalt dominerande ställning inom aveln av kallblodstravare. Stoets mor var Kriterievinnaren Viktoria, som visserligen hade en något tunghästpräglad moderstam, men som genom fadern Omergubben (som gått 1.36,0 vid 13 års ålder) stammade från kända namn i norsk travsport omkring sekelskiftet. Redan som föl inköptes Grans-Terna av sin nuvarande ägare, Tron Klästad, tidigare ägare av Viktoria, som han så sålde 1942 . Klästad hade då varit med i travsporten många år, men det är först genom Grans-Terna han slagit sig fram i första ledet bland hästägarna. Han har nu ett mycket gott stall, och är den överlägset vinstrikaste hästägaren i Norge i år.

Grans-Terna var inte gamla damen förrän hon började göra sig bemärkt. Redan tidigt på året som tvååring sågs hennes bläs först i unghästflocken som med livliga kast och hyss rasade runt på betesfälten. Det var tydligt att hon redan då ville ligga ett hästhuvud före sina kolleger.

Frampå höstkanten blev emellertid det lovande ungstoet skadat under bogen och i ett ben, och hon var senare halt hela vintern. Hon haltade även då hon blev släppt på bete i maj månad som treåring, men hon blev bättre och en månad senare använd före slåttermaskinen. Efter ett par veckors träning på väg blev stoet tillsammans med ett par andra unghästar insänt till Bjerkebanan för att tränas hos Nils Buer, men Buer hade tyvärr ingen ledig plats för dessa hästar. Nåväl, Klästad spände Terna, som alltså hade två veckors träning bakom sig, för en sulky och med resultatet att klockorna stannade på 1.53, trots ett par-tre galopper på vägen. Då fanns det givetvis plats i härbärget!

Grans-Terna kom till start första gången en halv månad senare - och vann. Hon startade ytterligare fyra gånger i augusti och en enda gång i september, och gick i vinterkvarter med 4 segrar och rekord 1.45,6. Senare har det gått i samma tonart, hon har lagt sig till med otaliga storlöp inklusive Derby, Kriterium, Landskamp, Kungapokal. Norgesmästerskap och Jacob Meyerlöp. Som fyraåring fick hon som bästa tid 1.39,6, året efter blev det 1.36,3, i fjol 1.33,0 och som sagt i år 1.31,8. Sammanlagt har Grans-Terna startat 119 gånger, vilket har resulterat i 43 segrar och 60 andra placeringar, och hon har aldrig varit diskad. På dessa 5 säsonger har stoet travat in 97.325 kr, det har ingen klarat före henne på så kort tid!

I år har Grans-Terna kommit till start hela 43 gånger, och det kan ju vara dryg kost för vilken häst som helst, men likaväl har stoet varit i betydligt bättre slag sista delen av säsongen än i första. Det har inte kunnat undgås, att loppen har kommit för tätt, ja det bevisar bäst vilken särklassig häst Terna är, att stoet har vunnit lopp på Bjerkebanan lördag, onsdag och lördag i en följd, för att söndagen efter sätta kurs på Jarlsbergbanan och hämta en seger även där. Och alla gånger på ypperliga resultat.

Det var efter denna serien som Grans-Terna onsdagen efter ställde upp till start i loppet om Norbecks ärespremie på Bjerkebanan, men då sa Terna stopp! Det blev »bara» en fjärdeplacering på 1.34,1 över 2240 meter den dagen. Men fyra dagar senare var det emellertid slut på vilopausen (6 lopp på 2 veckor!) då blev det på Jarlsbergsbanan en ny överlägsen seger på stoets hittills bästa tid, 1.31,8 över 2040 meter. Snakk om jern hest!

Ett dylikt program borde väl som nämnts tagit knäcken på de allra flesta hästar, men Grans-Terna har tålt påfrestningen. Varför? En del av hemligheten ligger nog i det speciella träningsprogram som stoet  genomgår. Bortsett från en kort tid som unghäst har Grans-Terna hela tiden blivit tränad hemma hos Klästad, som också de sista säsongerna har tyglat stoet själv i loppen. Klästads gård är ganska stor efter norska förhållanden, men det drivs i dag inte något vanligt jordbruk där. De flesta åkrarna är nämligen utlagda till betesfält, och i ladugården står det bara en enda ko. Det är den som skaffar grädde till kaffet! Men hästar är det nog av, travare av bästa blod, och de bli omskötta efter alla konstens regler. Grans-Terna till exempel, går i skritt upptill två timmar varje dag på skogsvägarna omkring gården, några gånger travar hon kanske i tempo, men snabbhetsträningen får stoet på tävlingarna. I en del av loppen har Terna ställts med långa tillägg på grund av tidigare segrar, men stoet har ändå startat för snabbhetsträningens skull, och det är väl en av anledningarna till hennes många starter i år.

Och till varje lopp måste stoet resa milvis med bil. Bara en tur till Bjerkebanan blir 6-7 mil enkel resa. Klästad har sitt speciella färdprogram när han är på resande fot med sin häst. Har hon startat på Bjerkebanan en lördagskväll och skall exempelvis till Jarlsbergbanan för att starta i ett nytt lopp dagen efter, är det aldrig tal om att övernatta i Oslo och sätta kurs direkt till Tönsberg dagen efter, trots att resan därmed förkortas med 12-14 mil. Nej, hästen skall hem, även om det bara är för ett par timmar. Klockan 4 på morgonen är Klästad i stallet och utfodrar, blir krubban tom, går vägen till Jarlsbergbanan, i motsatt fall blir både Tema och Klästad hemma!

Det är naturligtvis bara en tankelek att spekulera på vad Grans-Terna kunnat bli om hon blivit stående hos en tränare på Bjerkebanan, men hon ser ut att trivas utmärkt med sin nuvarande tillvaro. Är Grans-Terna den bästa kallblodshäst vi någonsin haft i Norge? Ja, tydligen, även om Fjellrosa har svarat för en bättre soloprestation, även om nog många framdeles kommer att hålla på Hetta eller Fjellrosa som alla tiders norska kallblodsdrottning. Men Grans-Tema har använt kortare tid att intaga en plats i stjärntravarnas sällskap än någon före henne, så både Hetta och Fjellrosa vacklar på sina troner. Kan Grans-Tema upprepa succén nästa år har det på allvar skett ett tronskifte i norsk travsport.