Pålle

Född

1907

Ras

Nordsvensk Brukshäst

Kön

Hingst

Uppfödare

A. Svensson, Sillerud, Värmland

Färg

svart

Övrigt

Beskrivs i den norska stamboken för kallblodstravare band 1 som mycket snabb men lömsk och med dåligt temperament.

Pålle debuterade som 3-åring på ett marknadstrav i Årjäng. Han vann överlägset och fick starta bland ett år äldre debutanter. Han vann överlägset där också. Bernard Andersson i Furskog ägde honom då. Pålle startade sedan med de äldre hästarna men fick då nöja sig med en andra plats före E.H Grundströms Jovial. Efter en tid såldes han till Jon Olsson i Ovanåker och 1918 gick han över till Norskt ägo. Men innan dess slog han det svenska rekordet 11 februari 1915 med 1,45,9 på Brunnsviken över 2.550 meter. Den som senare slog rekordet 1917 var Balder. Även han efter Ravn. Störst betydelse fick han då han kom till Klaus Gröneng på Nossum i Levanger och gick till avel. Det var därifrån de flesta historier kommer ifrån.

Pålle fick flytta mycket och fick förutom på travbanan tjänstgöra i skog och som marknadshäst. Detta tog tydligen mycket på hans psyke då han senare blev ilsken och hade halvt ihjäl folk. Han hade svårt för att stå still och tog det för lång tid lade han sig ner och rulla med vagn och allt. När han sedan reste sig upp gick han till angrepp så karlarna fick gömma sig. Det flög flisor runt honom. När matklockan ringde sprang han sonika hem och karlarna kunde äntligen komma fram från sina gömmor. Det sägs också att han blev galen av att känna alkohol-lukt. Pålle-blodet blev ett begrepp för hans humör utan att egentligen förstå varför. Normalt, enligt lag då, avlivades argsinta hästar men Pålle förblev laglös. Många trodde att Pålle hade finskt blod bakom sig för flera av hans avkommor var fuxar. Det kan finnas bakom Lydia då hennes bakgrund är relativt okänd.

Exporterat

1918 till Norge